HUND- & KATTMATSDOKTORN

Marie Sallander, agronomie doktor, MSc & PhD

Expert på kost , motion och träning för hund & katt & sjukdomar

Konsultverksamhet för företag, personlig rådgivning & recept,

kurser, föreläsningar, artiklar och böcker 

Hur ställer du de rätta frågorna när det gäller fodrets protein?

Proteiner kan liknas vid ett pärlhalsband i olika färger, där pärlorna är de olika aminosyrorna som bygger upp ett protein.

Som hund- och kattägare är det inte lätt att veta hur mycket protein maten ska innehålla, och olika foder varierar mycket i detta avseende. Det finns också en utbredd uppfattning att protein i höga nivåer ger klåda. Här reder vi ut begreppen - vad proteiner är, vilken betydelse de har och hur mycket ditt djur bör äta.   

Proteiner är, vid sidan av fett och kolhydrater, ett av de tre näringsämnen som kan ge energi till kroppen. Men protein har andra viktigare funktioner i kroppen, t ex då protein bygger upp exempelvis päls, hud, klor, ligament, senor och skelett. Proteinerna myosin och aktin är viktiga för musklernas sammandragningar. Alla enzymer som påskyndar olika kemiska reaktioner i kroppen är proteiner. Många hormoner är proteiner, till exempel insulin och glukagon, som reglerar blodsockernivån i kroppen. I blodet finns proteinerna hemoglobin som bär syre, transferrin som bär järn och det retinol-bindande protein som bär vitamin A. Kroppens immunsystem litar också till sina proteiner, antikropparna, som är redo att närhelst bekämpa möjliga inkräktare.  

Man kan likna proteiner vid ett flerfärgat pärlhalsband, där varje pärla representerar en aminosyra och där tråden som håller ihop pärlorna kallas peptidbindningar. I själva verket är proteiner stora komplexa molekyler som består av en kolkedja med väte, syre, kväve och i vissa fall även svavel bundet till sig. Proteiner kan variera i längd mellan bara några få till flera tusen aminosyror, men vanligt är ett protein består av cirka 20 aminosyror. Precis som man med vårt alfabet kan bilda extremt många kombinationer och ord, kan man med alla aminosyrorna bilda olika kombinationer och en stor variation av proteiner. När en hund äter ett protein, bryts det ner till de aminosyror proteinet består av, och kan sen tas upp i kroppen, och denna procedur sker i första hand i tunntarmen. Aminosyrorna används sedan där de behövs i kroppen. Kroppen har förmågan att själv bygga upp nytt protein i kroppen av aminosyror, förutsatt att alla aminosyror som behövs finns tillgängliga i kroppen och i de fodret den äter. Överskott av protein används som energi.    

Vikten av att fodret innehåller protein i rätt mängd och kvalitet

Kroppens proteindepåer är inte lika stora hela livet. Hela tiden byggs nya proteiner upp och gamla bryts ner. Då hunden växer samt vid dräktighet och digivning krävs extra protein för uppbyggnad av ny vävnad. Får en växande valp inte tillräckligt med protein kan tillväxten avstanna. I våra normala valpfoder som finns på marknaden är detta i de flesta fall inget problem, då tillverkarna ligger på stora ”plus”-marginaler avseende protein. Hundens kost behöver regelbundet innehålla protein för att säkerställa att behoven tillfredsställs. Det finns ett antal så kallade essentiella aminosyror, som måste tillföras via fodret eftersom hunden inte kan bilda dem själv i kroppen. De icke-essentiella (icke-nödvändiga) aminosyrorna, däremot, kan hunden tillverka själv i tillräckliga mängder för att försörja kroppen. Aminosyrorna cystein och tyrosin är ansedda som bara delvis essentiella, eftersom cystein kan tillverkas i kroppen av metionin, och tyrosin kan tillverkas av fenylalanin.  

Icke essentiella aminosyror

Essentiella aminosyror
Alanin Arginin
Asparagin Histidin
Aspartat Isoleucin
Cystein Metionin→Cystein
Glutamat Leucin
Glutamin Lysin
Glycin Fenylalanin→Tyrosin
Hydroxylysin Treonin
Hydroxyprolin Tryptofan
Prolin Valin
Serin  
Tyrosin  

Hur stor andel av proteinet i kosten som hunden kan utnyttja beror på smältbarheten och kvaliteten på proteinet. Proteiner som har hög smältbarhet och består av alla nödvändiga aminosyror i rätt proportioner för hunden kallas högvärdiga proteinkällor. Rent kött har ofta en mycket hög smältbarhet, liksom även slaktavfall som våm, lunga eller lever. De proteinkällor som har låg smältbarhet och/eller där en eller flera aminosyror finns i för låga halter i förhållande till hundens behov har lägre kvalitet, exempelvis ben och många vegetabiliska proteinkällor. Ofta har färska råvaror en högre kvalitet än torkade råvaror, eftersom de senare upphettats en extra gång då de först torkats (t ex köttmjöl), och sedan upphettas en gång till vid exempelvis bakning eller extrudering. Dessutom har smaklighetstester visat att färska råvaror tillsatta i foder ofta ger en högre smaklighet, hundarna gillar fodret bättre.

Ett foder som är mycket energitätt bör generellt sett innehålla mer protein på torrsubstans-basis än ett mindre energitätt foder. Om fodret består av mycket högvärdiga proteinkällor kan man också använda en mindre mängd protein än om man använder en sämre proteinråvara, eftersom man då får med ett så gott aminosyra-mönster.